Kylan kommer aldrig ensam.......

Kylan kommer alldrig ensam,
i sitt sällskap har den tvekan,
avståndstagande och smärta.
Förutsägbar är den knappast,
tvärtom gäckar den förhoppning
om en gren med kvarglömd grönska.
Blodlös, blek är höstens början.
Opålitlighet är mottot
och bedräglighet dess språkbruk.
Sen september bleknar löven
återbildade och torra,
märkligt hoppfulla att falla.
Kylan kommer alldrig ensam.
B.O Backlund
Kommentarer
Trackback